Hockeybloggen

Annandag jul i Löfbergs Lila Arena i Karlstad

Jag tog mig upp till staden i mitt hjärta tidigt på morgonen och landade vid lunch hos en vän. Där blev det att äta lunch och bla bla bla...Det var ju inte det som jag skulle prata om eller hur? Kom till saken liksom!

Jaja, jag var i arenan en timme innan match. Fick en julklappspåse som hade Färjestadshopsloggan på i min hand lite senare och den var fylld till bredden med underbara FBKsaker, plagg och så vidare. Lyckan var total redan då.

Det skulle komma att bli bättre trots en orättvis ledning av SAIK i första perioden. Orättvis eftersom FBK ägde den till fullo. Kvitteringen kom dock och 1-1 var ett faktum. Det skulle aldrig ha hänt i oktober, men det hände nu och det mina läsare tyder på en positiv utveckling åt rätt håll. Sedan blev det  1-3 totalt, vilket gladde mig som skrek och sjöng mig hes som vanligt (även om jag satt på sittläktaren...).

Så kommer jag till snackisen. Den incidenten då Lundberg i SAIK tryckte till kapten Wallin som blev liggande orörlig alldeles för länge på isen. Jag höll andan och höll på så vis på att dö av syrebrist....Hatar sådant då spelare blir liggande länge helt stilla. Fick ont i magen. Svor och gormade åt domaren (Sjöberg), som vägrade blåsa av direkt  och som även ansåg att det här var ju bara en oturlig krock och helt omedvetet agerat av Lundberg. Det blev inget matchstraff, ingen 10 min, ingen utvisning alls! Jag blev galen! Jag såg vad som hände. Jag såg även reprisen på jumbotronen kring vad som skedde efteråt. Alla utom han såg. Okej, krockade gjorde de, men Lundberg körde upp sin arm och klubba i Walles ansikte. DET gjorde mig skogstokig. Här har domare pratat om att det ska hållas på noll tolerans och allt rapporteras och ska analyseras sönder av disciplinnämnden. Ända tills i måndags. Helt plötsligt så får man tackla hur man vill. Walle var ju inte ens puckförare. Jag bryr mig inte om vad ni säger. Ni borde hålla med om ni ser objektivt på detta.

Hur som helst reste sig Walle upp efter (för mig en alldeles för länge stund) och hjälptes av isen. Förra säsongen var Anton Hedman inte min idol...Denna säsongen är det Sjöberg och Lundberg som får ta min ilska. Välförtjänt!

Anyway. Per Åslund gjorde mål. Per Åslund blev vald till FBK's bästa spelare. Jag jublade högt och gjorde egen segerdans på läktaren. Han är så värd det. Duktiga Per! Han som alltid sliter och har alltid gjort denna säsongen. Grovjobbare. Målgörare. Spelsinne utan dess like. Vilka passningar han gör. Ja, ni ska få ett inlägg om honom med vartefter. Var så säkra.

Förutom Walles befarade hjärnskakning (som tack och lov inte var någon), så var kvällen i LLA en magisk kväll på många sätt och vis.

Jag vill även passa på att tacka Sanny Lindström, Magnus Nygren och Joakim Hillding som åkte runt ett litet ärovarv och applåderade oss på sittläktaren med. Det är så man fyller en arena. Fortsätt så! Ställ upp på en rad hela laget och vänd er mot alla sidorna i arenan i taget, slå klubborna i isen och gör vågen. Kalla det publikfrieri om ni vill, men det fungerar. Jag har sett ett annat Elitserielag göra så och den arenan är alltid fylld näst intill till bredden. Åtminstone de gångerna som jag är där.

Roligt var även det där praktical joket som gjordes på Meyer...Han dansade dock snällt på isen efter matchen. MJmoves minsann. :)



Kommentera inlägget här:



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback