Har tippat 4-1 till oss i matcher. Ingen katastrof. Släpper det rätt fort efter matchen. Så är det! Klart man är frustrerad under matchen när det blir som det blir. Klart man vill uttrycka sin åsikt, men ni vet att vad som än händer så stöttar jag mitt lag! I med- OCH motgång! De gör det de kan där ute på isen. Det vet jag. Ibland är det bara så frustrerande att förlora en förlängning!
Vi vinner på onsdag. Jag bara känner det på mig. Varför? "Det sitter i väggarna"! Enough said!:)
Det blir 4-4 i sista perioden och förlängning väntar. Då har vi haft 0-3 och 2-4, men det hjälper oss inte när vi spelar som vi gör i egen zon. Det spelet där vi inte vinner närkamper och förlorar puck så att man som tittare får boxplaykänslan rakt igenom. Det är inte okej. Utvisningarna är inte heller okej (även om domarna står för en del...).
Vi var så nära i förlängningen att avgöra det här, men nej då. Varför ska min dag få sluta lyckligt när den har varit skit från början till slut? MODOtomtarna vinner med 4-5. Ja, de hade ju ingenting att förlora. De kunde ju slåss för sina liv. De kunda gör mycket där ute. De behövde sällan beskymra sig över att bli utvisade, för det biev Tolle. Enbart för att han har #55 Tollefsen på tröjans baksida.
Nä, jag blir inte upprörd över att vi förlorar. Utan jag blir upprörd på det sättet som vi förlorar. Det är faktiskt inte okej.
Vi blev väl för säkra på något sätt efter drömstarten. Å andra sidan bör vi vara så erfarna och rutinerade i laget så att vi inte faller i den gropen. Vi måste hjälpa varandra bättre både i anfall och försvar. Det måste gå snabbare där ute.
Jag vet. Jag har sådana krav. Jag vet även att det inte är lätt, men jag utgår ju från det jag ser händer på isen. Jag är inte arg. Jag är mest ledsen faktiskt. Ledsen över att behöva skåda hur allting där ute faller när det inte borde göra det. Well, nu glömmer vi den här skitmachen och fokuserar på nästa. I Karlstad. På onsdag. Det är där och då vi tjongar ut de där gnällisarna ur slutspelet. Om vi inte gör det, så gråter jag blod. Då sliter jag mitt hår. Låt oss slippa den synen. Låt oss helt enkelt samla oss, fokusera och spela efter Stort Hjärta. HÅrt Arbete.
Avslutar med ett citat:
"Den som vill något helhjärtat, finner en väg. De andra finner en ursäkt."
Han ryter i i omklädningsrummet och slänger en vattenflaska i väggen med en smäll. Han är arg efter andra periodens spel. Det är jag med! Man tappar inte en 0-3-ledning till 2-3! Vi måste kunna behålla ledningar å öka. Dessutom måste vi äga vår egen zon! Vad händer?
Ta tag i matchen nu för bövelen och sluta ta dumma utvisningar! Vi s k a vinna ikväll! Kämpa! Kriga! Make my day!
Det var 19 sekunder mellan Lees och Basses mål. 0-2 gjorda under knappa 3 minuter. Hur gött är inte det då?
Läste på Twitter att Färjestad tagit med ett gäng fans i sitt flygplan upp till Övik. Vad säger ni nu då? Fått uppgifterna bekräftade av två av de som ingår i "VIP-klungan" via sociala medier.
Frölunda förlorade med 3-1 i Lu-le-å! Smackebank! Jag tror nog att Luleå tar den där serien jag. Då får vi möta de. Mötet de flesta FBKsupportarna vill ha...eller? Det blir jag mot 75% av släkten. Då jäklars MÅSTE vi vinna. Det finns ingenting annat. Tror ni att jag kan visa mig där uppe i Norrbotten om (hemska tanke som inte finns i mitt hövve), släkten vinner? Skulle inte tro det! Jag har analyserat laget i alla deras matcher hittills. Alla utom den här.
Den här kvällen valde jag att se HV-LHC. Som FBKsupporter ska man tydligen hata HV. HATA! Jag är dock inte som alla andra. Det har jag aldrig varit och kommer heller aldrig vara. Jag är jag. Å jag, som vuxit upp i Östergötland, har lärt mig att hata LHC. Såäre. Därmed har jag inte sagt att jag sympatiserar med HV. Ska jag vara riktigt ärlig så håller jag på ETT lag. Ett lag vid namn Färjestad.
Ikväll ledde Hv med 4-2 efter andra, men i slutet av tredje stod det 4-4. Det blev slutspelets första Sudden som LHC vann tack vare en straff. Rätt billig om ni frågar mig, men det är som det är. HV fick grina och LHC jubla. Om LHC tar sig till semin och får möta SAIK där så tror jag att det blir LHC som vi får möta i finalen. Mmm. Det känns sådär.
Alla mina teorier och tänk på en eventuell seminfinal och final är dock bara spekulationer. Teorier som jag gör upp utifrån hockeykänslan kring lagen. Även om jag håller på Färjestad, så har jag rätt bra koll på övriga lags spelanda och strykor och svagheter...
Om vi vinner imorgon så vad ni än gör. Fira aldrig en kvartsfinalseger igen. Jag vill inte se en repris av det som hände efter fjolårets kvartsfinalseger mot HV71. Färjestad ska aldrig fira någonting innan guldet är bärgat. Capisce?
Jag är vidskeplig när det gäller hockeyn och dess uttryck och jag kände på mig att vi inte skulle ta guld i fjol när den gesten agerades på isen efter HV-segern. Ja, jag förstår med att det inte bara var det som gjorde att vi åkte ut i semifinalen, men jag säger ju att jag är vidskeplig i hockeysammanhang. :)
Låt oss nu ta hem den fjärde raka segern mot MODO imorgonkväll. VI ÄR FÄRJESTAD!
Han är missnöjd. Ja, det märks på hela honom. Med all rätt. Visst kan vi bättre. Mycket bättre. Personligen tror jag att vi kommer att få se just uppsnäppet i semifinalserien (om vi tar oss dit). Vilket lag vi än kommer att möta.
Mina personliga önskemål är:
Mer fart och snabbare passningar sinsemellan.
Mer slita för varandra.
Mer trafik framför deras målvakt.
Mer "håll vår spelplan".
Mer slutspelskänslor.
Mer bestämmande av matchbild.
Mer fysiskt spel.
Å andra sidan så vet jag att det kommer att lossna och när det lossnar så är det proppen ur.
Nåväl. Här är Walles sammanfattning av matchen. Killen som har både höga krav på sig själv och sitt lag. Precis som en lagkapten ska ha!
Efter första perioden så var jag så smått uppe i varv. Vi gjorde en bra första period.1-0 signerat Rickard Wallin. The captain himself! Så stolt över att han fick göra mål. Just han med. Han som ska visa vägen. Lugnt och metodiskt lirar han över hela isen. Hittar viktiga positioner. Åslund fick två utvisningar varav en var väldigt märklig. 1-1 blev det efter att Micke Johansson bjöd på en utvisning med.
I andra perioden fortsatte kriget i LLA. Klacken fortsatte att låta så det hördes ända till Kina. Duktiga ni! Vilket stöd. Våran klack var störst i hallen! Det gav utdelning då LuckyLee (som jag kallar honom efter att han själv säger att hans mål har varit lite tur), slängde in 2-1. Per hade gjort ett grovjobb av dess like innan och det var även Per "Hoppa högst" Åslund som hoppade högre än Patrik Sjöberg innan pucken stack in i mål. Balans? Ja!
I tredje perioden fick vi försvara oss mer eller mindre hela 20 minuter. Det var även den perioden som jag stod upp framför Tvn hela tiden. Hoppade, skrek, svor, höll båda tummarna så de är nästan av numera. När slutsignalen äntligen ljöd så var det jag som ramlade ner i soffan. Som en våt fläck.
Underbara laget! Underbara klacken! Underbara nära och kära på plats! Underbara ledningen och coacherna!
Jag är stolt över alla er ikväll. Vi visar att vi är ett blivande GULD-lag. Folk tycker att vi ska ta i mer, men varför ta i mer än vad som behövs? Huvudsaken är att vi vinner matcherna.
LHC vann mot HV hemma med 6-1. Jag håller inte på något av lagen, men som FBKfan bosatt i Östergötland så vill man alltid se LHC förlora...;) No hard feelings. Det är en principsak. :) Här är det nämligen så att antingen håller man på LHC eller så håller man inte på LHC och håller man inte på LHC så gillar man inte LHC. Japp, jag körde med en otillåten generalisering, men på min arbetsplats märks det av i alla fall. :)
Frölunda vann hemma mot Luleå. Även den matchserien lever vidare.
Nu kollar jag matchen mellan LHC-HV71. Det är en underhållande en faktiskt. Fart, tacklingar, utvisningar, mål och slagsmål. Vad annat kan man vänta sig i Cloetta Center? Jämtin har sett till så att han fått matchstraff. Det var ju begåvat. Engstrand testar sin vänsterkrok på en HVspelare. Första perioden är över.
Innan tredje perioden så sa jag att det här kommer bli 3-5 till oss. Därmed kan vi väl ta och konstatera att HockeySaida is back on track?
Innan tredje perioden så stod det 3-3. MODO gjorde första målet i matchen och sedan kvitterade vi genom Jocke. Riktigt roligt att just han fick göra mål ikväll. I andra gjorde vi 1-2 tack vare en riktigt fint mål av Lee. Det blev dock 2-2 och 3-2 till MODO, innan vi började dänga in puckarna till 3-3 (Peppe Lundh). Efter det väntade tredje och där vet ni ju hur det gick. Lee och Basse blev målskyttar.
Det är så roligt att se att trots att vi faktiskt inte spelar vårt snyggaste spel och bästa hockey, så vinner vi när det gäller. Den här gången hade vi marginalerna mot oss periodvis, men vi reste oss igen. TILLSAMMANS!
Det gläder mig också att se när spelare som just Lee, Åslund, Walle, Berglund m fl snäppar upp några nivåer då det hägrar slutspel! Det känns mer än tryggt och det kommer också vara avgörande för den här kvartsfinalsomgången.
Det blev 5-2 till Norrland. Jag har följt matchen även om jag inte håller på något lag. Jag analyserar och har koll inför framtiden...:) Vad jag kommit fram till tänker jag dock inte delge här i bloggen. Så dum är jag inte. Varför ge gratis tips till vilka brister motståndarna har? Nä! :)
Jag kan i alla fall konstatera att övriga första-matcher i detta slutspel har varit fysiskt spel och boxningsmatcher. Bättre lägga energi på rätta sakerna. Visst ska man stå upp för sig själv och varandra, men det gäller att välja sina kamper så att säga. Det får inte bli så att laget drabbas av konsekvenserna som kan uppstå.
Ikväll var Dick Axelsson bålgeting och humör som en citron. Faktiskt med all rätt. Ett mål borde varit bortdömt då han blev fälld några sekunder innan och Jonas Vikhos huvudtackling mot Pebben som bara blev 2 min's utvisning var ju katastrof. Vad händer? I en grundseriematch skulle spelare ha blivit avstängda i flera matcher efter en sådan smäll. 2 minuter? Hallåja! Dessutom tycker jag att Vihkos (hur stavar han ens sitt efternamn?) beteende då Pebben (som inte är någon som spelar/filmar på isen), blir liggande där ett långt tag, är under all kritik. Visst kan man vara taggad och på gränsen till övertaggad, men det finns väl gränser? Inte okej!
Å HV71 - LHC då? Jo, det ska jag berätta. HV vann med klara 6-0. Carl Söderberg gjorde kvällens fulaste tackling. Den var inte okej någonstans. Efteråt gjorde han bort sig ännu mer när han står och försvarar det han gjort. Axel och huvudet. Vem var hans biologilärare? Han har missförstått de olika kroppsdelarnas placering.
Så härligt att vi vann tillslut. Efter första perioden led jag av stroke eller hjärtsnörp. Kalla det vad ni vill, men jag var i upplösningstillstånd. Vad sker då? Jag twittrar ilskna kommentarer. Typiskt mig. Jag gör det egentligen inte för att låta negativ, för det är jag inte, utan jag gör det för att elda igång laget. Det spelar ju ingen roll då killarna inte läser tweetsen. Åtminstone inte under pågående match. :)
1-0 av Åslund blev till 1-1 och sedan blev det 1-2. Då blev jag hypernervös och ville helst gå hela vägen till Karlstad och ställa mig i båset för att blåsa liv i mitt lag.
I andra perioden gjordes 2-2 av Lee. Det lugnade mig och därmed kom känslan att det skulle bli 5-2-vinst för oss.
I tredje perioden så gjorde Per 3-2 och slutligen Holtet 4-2. Det satte punkt för den matchen. Jag kunde andas ut.
Jag vill aldrig mer se en sådan dålig förstaperiod över huvud taget i detta slutspel (helst aldrig). Vi måste sätta tryck och fart från början till sista sekunden om det här ska bli guld. Det är hur som haver 1-0 till oss i matcher och grabbarna gjorde en uppryckning under matchens gång. Det var ett tecken på vilja och vinnarskallar. Jag gillar när FBK ruskar om sig själva och ger sig själva käftsmällar för att liksom vakna till. Det ger alltid goda resultat i slutänden.
Jag är stolt över mitt lag och speciellt stolt är jag över Per.
Ja, jag använde mig av detta uttryck långt innan Prins Daniel sa de. Dessa ord beskriver väldigt mycket hur jag känner just nu.
Alla räknar med att vi vinner kvartsfinalserien mot MODO. Själv är jag aldrig säker och tar aldrig ut någonting i förskott. Jag "hånar" inte heller motståndarlaget och så innan de eventuellt är utslagna. Jag hånar sällan ändå. Jag tror nämligen att om man blir för kaxig så kan det slå tillbaka. Kalla mig fegis, men sån har jag alltid varit. Skrockfull i samband med spel har jag alltid varit. Precis som spelarna har sina ritualer i slutspelstider så har jag mina. Både när det gäller saker och beteenden.
Vi får hoppas att han kommer i natt. Dock tror jag att jag kommer sova nada... Övertaggad och pirrig inför morgondagens första kvartsfinalmatch. Känslorna liksom befinner sig utanpå kroppen. Jag andas ytligt. Pulsen är hög. Magen är full av fjärilar. Det är slutspelstider! Tiden då jag återigen går in i min hockeybubbla. Tiden då jag sällan är kontaktbar någonstans kvällstid. Inte på Facebook, inte på mobilen, inte... Jag kommer givetvis blogga efter varje match. EFTER!
Å ni glömmer väl inte att klä er FBK imorgon? "Matchställ" på såklart! Det ska synas att vi stöttar vårt lag!
Både jag och de! Vi S K A ta det där guldet i april! Så är det bara. Då jag inte själv har möjlighet att näravara vid så många matcher tyvärr, så får jag göra allt för att stötta på andra sätt. Det kommer jag att göra. Det kan jag lova er! Ibland vill jag också gå på gymnasiet eller ha ett jobb som jag kan ta ledigt från när jag vill och behöver. Jag jobbar som lärare, så det är rätt svårt som ni säkert förstår. Min övertid tas ut på loven. Hade jag bott i Karlstad hade jag kunnat finnas på plats ändå varannan match. Nu bor jag dock rätt långt därifrån. Jag hoppas att ni läsare ändå kommer att känna en dos engagemang från min sida. Avstånd spelar ingen roll när det kommer till kärlek right? I det här fallet är det hockeykärlek vi talar om. Å laget det heter Färjestad. 2 dagar kvar. Sedan kör vi på riktigt. TILLSAMMANS!