JO, Fröunda försökte, men vi var båda starkare, smartare i vårt spel och dundrade på. 

 

Nervös var jag ändå då ETT mål inte är någon ledning. Inte ens som Frölunda spelade ikväll. Det kom inget och jag tänkte att det skulle vara så typiskt om de skulle få in ett dretmål i slutminuten. Att de skulle ta ut sin målvakt förstod jag ju. Men inte då. Per Åslund snor åt sig pucken, gör en soloåkning och klistrade pucken mot klubbladet. Sedan lyftar han in den i mål. Jag tror att jag skrek så att stämbanden brast. Skönt med ett tredje mål och extra gött att Per fick göra det! Därmed kom det som ett pistolskott från min mun:"Per Åslund är bättre än Zlatan!" De orden står jag för.

 

I slutet så tog Basse och slog in 4-1 i öppet mål (efter att de tagit ut sin målvakt).

 

Vilken go känsla jag har i kroppen nu. Seger är alltid seger. Den här segern var dock magisk. Så logisk. :)