Fansen rasade på klubbens Facebooksida. Jag gjorde det inte. Visst kan man bli frustrerad, men när man hamnar för många gånger i utvisningsbåset (oavsett vad det beror på), inte spelar utspridda i HELA anfallszonen, passar istället för skjuter och gå på returer, inte anfaller i par med folk som följer upp bakifrån, har för många spelare på isen flertalet gånger, inte lyfter blicken för att kolla av var motståndare och medspelare befinner sig på isen...Ja, då räcker det inte alltid till. Karlskrona spelade inte någon rolig hockey, men på något sätt så fixade de sin plats i kvalserien medan mitt lag snopet fick ta sommarlov...

Publiken och fansen rasade...Ja, men å andra sidan DEN publiksiffran en lördag. C'mon. Kalla inte laget och spelarna för både det ena och det andra, när staden inte ställer upp och stöttar. Jag var där igår, men kunde inte idag. Så länge inte hemstaden visar intresset och stöttar när laget som mest behöver oss. Ja, då ska vi inte heller klaga allt för mycket på att de sliter varg och vill, men det låser sig. Det är då som de behöver den där extra energin från publiken. Finns vi inte på plats, vilka ska då bära dem?

Jag kommer alltid att heja och hålla på mitt hemmalag. De gör så gott de kan. De sliter och kämpar.
Inget depp, bara pepp!