Det ska värvas hit och dit. Det ska göras om och förhoppningvis göras ännu bättre. Det ska ge goda resultat. Ekonomin ska hålla och med den begränsade eknomi klubbarna har, så ska de bästa svetsas samman. De bästa för just den föreningen/klubben. Många beslut ska fattas och pusslet ska läggas. Kuggarna ska gå in i varandra på ett så smärtfritt sätt som möjligt. Ja, det är mycket man behöver tänka på när man bygger lag.

Som ni märker så har det gjorts en del förändringar i Färjestad (precis som i alla andra lag). Folk ska bytas ut och en del ska ersätta. Lika mycket som det är en rolig tid att följa, så är det en tråkig bit inom hockeyn. Laget är ju som en familj och hur kul är det att behöva ta ut skilsmässa inför varje säsong? Ja, ni förstår säkert vad jag menar med den dåliga liknelsen. Jag som inte gillar farväl säger "på återseende", även när jag vet att det aldrig kommer bli något kärt återbesök.

Som en person som följer sitt lag slaviskt under säsongen, så lär man ju "känna" laget. Det gör ju det hela mycket jobbigare när den här tiden på året kommer. Tiden då folk ska ut och andra ska in. Ja, de som kommer in är väl inte så jobbigt med precis, men att behöva säga "lycka till i din nya klubb" eller "jag hoppas att du hittar en bra klubb" är inte roligt. Inte roligt alls. Givetvis känns det lite tuffare när en del lämnar än när vissa andra gör det. Just den här gången så tycker jag att det är synd att speciellt ett par lämnar laget. Det kommer att bli tomt. Jag kommer att sakna dem. Precis som jag fortfarande saknar Emil Kåberg, Pelle Prestberg osv.

Till alla er som har tillbringat år och säsonger tillsammans med Färjestad, men som nu antingen tvingas lämna eller väljer att lämna skeppet. Jag önskar er det bästa och hoppas att ni gör succé var än ni hamnar.

Till alla er nya som träder in på olika positioner: Välkomna ska ni vara!